Lilla Jajja

Hur kommer det sig att 2000-talet har blivit så tråkigt och opersonligt?

Har vi förstört det fina med personlighet genom att överdriva på olika sätt.
Som t ex att allt ska vara så extremt om man gör något. 
Om man målar om hemma, varför inte göra hela huset på en och samma gång.
Varför inte se varje rum för sig? Ta ett rum i taget och gör det personligt och mysigt.

Det gäller samma sak med personer. Om man tittar tillbaka på 1800-talet då romantiken blommade för fullt, så var varje människa personlig och hemlighetsfull. Man var tvungen att prata med personer eller läsa i böcker för att få reda på något. Om man vill bli vän med någon eller uppvakta någon fick man skriva brev eller söka upp han eller hon personligen. Låter inte det personligt och romantiskt?


Tänk att få uppleva romantiken i "Stolthet och fördom"..

Idag sitter man via Internet och chattar med folk för att lära känna någon. 
Men det låter mer som om man vill komma bort i från någon eller något.
Har vi blivit lata och bekväma eller tror vi att det är bättre att sitta och gömma sig bakom en dataskärm?

Jag skulle vilja göra en resa tillbaka till 1800-talet som Amanda i filmen
"Lost in Austen". Det handlar om Amanda som en dag är ensam i lägenheten och läser boken "stolthet och fördom'" av Jane Austen när hon plötsligt hör ljud ifrån badrummet och efter den dagen blir hennes liv inte detsamma...

Dröm iväg...

Puss o hej